Var hälsade alla gamla, alternativt nyfunna läsare!
Det här är Veronica Thomsens nya blogg,
eftersom hennes gamla tenderade att gå i förtidspension p.g.a en slags mental utbrändhet från författarinnans dåvarande liv. Men nu när sommaren är här tar hon nya tag och hoppas på en förbättring både i hälsa och bloggande!
Vem är då Veronica?
Veronica är en 16 årig tjej från Stockholm. Hon älskar att måla, spela piano och att sjunga. Dessa ämnen ger henne ett inre lugn, hon får försvinna från en ibland kaos-artad värld och kan fly för om så bara några minuter.
Följer ni hennes blogg bör ni med största sannolikhet bevittna såväl målningar som musik av henne (och eventuellt hennes band).
Något annat som ligger henne varmt om hjärtat är hästar. De har funnits i hennes liv så länge hon kan minnas. Tillsammans dessa förunderligt graciösa djur känner hon sig hemma, de dömmer aldrig trots att de har en enorm vilja och kapacitet att känna vad som är rätt och fel. De har genom 16 år skänkt Veronica mycket glädje och lycka, varma minnen och oförglömliga stunder - men även nedgångar som har varit både allvarliga och skrämmande.
Andra ämnen hon finner glädjeberikade är litteratur, samt att diskutera intressanta ämnen med människor av ärliga och engagerande åsikter.
Veronica lever mestadels tillsammans med sin mamma och husdjur. Den sidan av familjen är den hon känner sig mest harmonisk med, då livet i Sjöstaden tillsammans med sin pappa, styvmor och 2 småsyskon skiljer sig åtskilligt från det mer s.k harmoniska. Hurvida det kommer ändras i framtiden kommer hon aldrig underfund med.
Vännerna är ett av det dyrbaraste hon har. Dock anser hon att det är viktigare att ha några närmre och därmed äkta vänner än ett flertal vänskapliga relationer som lätt tenderar att bli ytliga. Ni lär snabbt märka vilka av hennes vänner som gör störst inverkan på hennes liv om ni fortsätter läsa bloggen. :)
Kärlek är ett ämne hon inte alltför gärna visar för allmänheten, även om undantag görs när något extra spännande hänt.. Hon känner att det är lite för privat att ge ut sina inre känslor för massan då det både kan finnas rädslor och onödiga missförstånd att vänta!
Karriären är en av de saker som hon värnar mest om. Nyligen gick hon ut nionde klass med 305, eventuellt 310 poäng men känner sig inte helt nöjd. Hon är en äkta perfektionist med kontrollbehov (dock inte vad gäller att kontrollera andra individer!), vilket både gagnar och skadar henne själv. Hon har mycket höga förväntningar på sig själv och är sällan nöjd,
allt kan alltid bli bättre och ingenting är någonsin tillräckligt.
Till hösten ska Veronica börja DesignGymnasiet - Samhälle inriktning Design. Hon är fortfarande skeptisk till sitt val eftersom hon har slitits mellan att välja mellan ovanstående, NV och Musik då hon har svårt att prioritera ett av hennes många intressen. Hon löste detta genom att göra en kombination av det mesta dvs. det konstnärliga (design) sammansatt med det teoretiska (sam) och att utveckla musiken på fritiden genom sånglektioner och rep med sitt band, och dessutom - om det känns lika aktuellt om 3 år - ett naturligt basår (nv).
Detta stressar henne dock emedan hon känner att hon behöver göra ett karriärval inom, helst, närmaste vecka.
Veronica är modell men har inte haft vidare stort intresse av att lägga ner sin själ i att gå på castnings med mera, bortsett från dem som hon erbjuds av sin agentur. Varför detta är för att hon inte riktigt klarar av en så pass ytlig värld - det är mest på kul just nu. I framtiden när livet inte stormar riktigt som det gjort och hon har lärt sig tygla sig själv bättre är det likafullt högst möjligt att en förändring sker.
Hennes blogg skriver hon i för att lätta på sitt inre och för att skapa något som är hennes. Observera hennes då hon kommer skriva när hon känner för det och har tid - detta får inte bli en stresskälla som tidigare eftersom det då får en benägenhet att bli tråkigt och väldigt krystade inlägg. (Var tvungen att skriva detta i det första inlägget så att hon kan påminna sig själv! Eftersom hon alltid har ett behov av att göra allt så bra som möjligt - dvs. strävar efter att bli bäst på allt.)
Låt oss inte fastna i denna dysterhet som hon känner att inlägget gjort en smula!
Veronica kommer heller inte fastna i att skriva om sig själv i tredjeperson i framtida inlägg (i alla fall inte de flesta;)). Höhö.
Kraamkram.
/ Veronicath.
eftersom hennes gamla tenderade att gå i förtidspension p.g.a en slags mental utbrändhet från författarinnans dåvarande liv. Men nu när sommaren är här tar hon nya tag och hoppas på en förbättring både i hälsa och bloggande!
Vem är då Veronica?
Veronica är en 16 årig tjej från Stockholm. Hon älskar att måla, spela piano och att sjunga. Dessa ämnen ger henne ett inre lugn, hon får försvinna från en ibland kaos-artad värld och kan fly för om så bara några minuter.
Följer ni hennes blogg bör ni med största sannolikhet bevittna såväl målningar som musik av henne (och eventuellt hennes band).
Något annat som ligger henne varmt om hjärtat är hästar. De har funnits i hennes liv så länge hon kan minnas. Tillsammans dessa förunderligt graciösa djur känner hon sig hemma, de dömmer aldrig trots att de har en enorm vilja och kapacitet att känna vad som är rätt och fel. De har genom 16 år skänkt Veronica mycket glädje och lycka, varma minnen och oförglömliga stunder - men även nedgångar som har varit både allvarliga och skrämmande.
Andra ämnen hon finner glädjeberikade är litteratur, samt att diskutera intressanta ämnen med människor av ärliga och engagerande åsikter.
Veronica lever mestadels tillsammans med sin mamma och husdjur. Den sidan av familjen är den hon känner sig mest harmonisk med, då livet i Sjöstaden tillsammans med sin pappa, styvmor och 2 småsyskon skiljer sig åtskilligt från det mer s.k harmoniska. Hurvida det kommer ändras i framtiden kommer hon aldrig underfund med.
Vännerna är ett av det dyrbaraste hon har. Dock anser hon att det är viktigare att ha några närmre och därmed äkta vänner än ett flertal vänskapliga relationer som lätt tenderar att bli ytliga. Ni lär snabbt märka vilka av hennes vänner som gör störst inverkan på hennes liv om ni fortsätter läsa bloggen. :)
Kärlek är ett ämne hon inte alltför gärna visar för allmänheten, även om undantag görs när något extra spännande hänt.. Hon känner att det är lite för privat att ge ut sina inre känslor för massan då det både kan finnas rädslor och onödiga missförstånd att vänta!
Karriären är en av de saker som hon värnar mest om. Nyligen gick hon ut nionde klass med 305, eventuellt 310 poäng men känner sig inte helt nöjd. Hon är en äkta perfektionist med kontrollbehov (dock inte vad gäller att kontrollera andra individer!), vilket både gagnar och skadar henne själv. Hon har mycket höga förväntningar på sig själv och är sällan nöjd,
allt kan alltid bli bättre och ingenting är någonsin tillräckligt.
Till hösten ska Veronica börja DesignGymnasiet - Samhälle inriktning Design. Hon är fortfarande skeptisk till sitt val eftersom hon har slitits mellan att välja mellan ovanstående, NV och Musik då hon har svårt att prioritera ett av hennes många intressen. Hon löste detta genom att göra en kombination av det mesta dvs. det konstnärliga (design) sammansatt med det teoretiska (sam) och att utveckla musiken på fritiden genom sånglektioner och rep med sitt band, och dessutom - om det känns lika aktuellt om 3 år - ett naturligt basår (nv).
Detta stressar henne dock emedan hon känner att hon behöver göra ett karriärval inom, helst, närmaste vecka.
Veronica är modell men har inte haft vidare stort intresse av att lägga ner sin själ i att gå på castnings med mera, bortsett från dem som hon erbjuds av sin agentur. Varför detta är för att hon inte riktigt klarar av en så pass ytlig värld - det är mest på kul just nu. I framtiden när livet inte stormar riktigt som det gjort och hon har lärt sig tygla sig själv bättre är det likafullt högst möjligt att en förändring sker.
Hennes blogg skriver hon i för att lätta på sitt inre och för att skapa något som är hennes. Observera hennes då hon kommer skriva när hon känner för det och har tid - detta får inte bli en stresskälla som tidigare eftersom det då får en benägenhet att bli tråkigt och väldigt krystade inlägg. (Var tvungen att skriva detta i det första inlägget så att hon kan påminna sig själv! Eftersom hon alltid har ett behov av att göra allt så bra som möjligt - dvs. strävar efter att bli bäst på allt.)
Låt oss inte fastna i denna dysterhet som hon känner att inlägget gjort en smula!
Veronica kommer heller inte fastna i att skriva om sig själv i tredjeperson i framtida inlägg (i alla fall inte de flesta;)). Höhö.
Kraamkram.
/ Veronicath.
Kommentarer
Trackback
